Expanderar den kreativa potentialen!

Slöjdämnet förknippas alltjämt och allt för ofta med felaktiga eller förlegade synsätt, exempelvis att slöjd är ett roligt men inte ett viktigt eller nyttigt ämne. Många tror att slöjd är ett enbart praktiskt ämne. Detta samtidigt som kursplanen både i innehåll och gällande de förmågor slöjdämnet syftar till att utveckla hos eleverna, beskriver ämnet som ”intellektuellt och manuellt arbete i förening”, som kommunikations- och uttrycksmedel. Slöjden är ett sätt att tänka och uttrycka sig!

Nu när entreprenörskap, kreativitet, initiativ- och samarbetsförmåga osv. lyfts fram som viktiga kompetenser, så sker det väldigt sällan med koppling till skolans slöjdämne. Om entreprenöriellt lärande är viktigt och en angelägenhet för skolan så borde slöjdämnet stå i främsta ledet. Eftersom ämnets ställning bygger på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor, att utveckla självständighet, problemlösande förmåga, ansvarstagande, nyfikenhet och kreativitet, något som alla människor har användning av.

Begreppet slöjd finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen och står för slughet, flitighet, skicklighet, klokhet, flinkhet, att vara hantverksskicklig, konstfärdig och påhittig. Begreppet slöjd är således ingen modefluga, utan något som vi skall vara rädda om och utveckla vidare!

Slöjdämnet ger eleven möjlighet att lära sig:

Tio kännetecken för lyckade kunskapsområden

1. Eleverna tillverkar sådant som har en nytta i vardagen. Produkter tar form genom att eleverna jobbar utgående från egna idéer och tillverkar alster som har relevans i elevernas vardagsvärld.

2. Självständigt slöjdande, läraren stiger till sidan och eleven klarar av att självständigt utföra en stor del av de moment som ingår i slöjdandet som helhet. En rimligt utmanande slöjdprocess blir en upptäcktsresa för eleven.

3. Lyckas väcka elevernas skaparglädje, eleven närmar sig slöjdandet på ett experimentellt och prövande sätt.

4. Slöjdande där alla elever har reella möjligheter att lyckas. En exemplifiering av detta är att läraren kan forma lämpligt stora ämnesteknologiska utmaningar för elevernas slöjdande.

5. Ämnesintern integrering där läraren lyckas forma kunskapsområden där många olika materialområden ingår.

6. Att föra in nya material och tekniker till slöjdprocesserna kan leda till lyckade kunskapsområden.

7. Hitta innehåll som ligger i tiden eller använd bekanta områden på ett nytt och tidsenligt sätt.

8. Läraren upplever egen inspiration och har möjlighet att jobba med områden man själv är entusiastisk för.

9. Kunskapsområden där eleverna kan samarbeta och lära av varandra.

10. Att eleverna med stolthet kan visa vad de åstadkommit samt att hemmen ger en form av yttre positiv uppskattning av det som görs i slöjdämnet.

Skriv ut